Bloggen om en naturromantikers hästliv, att leva här och nu,den själsliga ro och kärlek ett hästliv ger.

tisdag 9 oktober 2012

Pimpar, städar och tränar - så är min Semester!

Nu har jag tagit mig lite semester för att njuta av hösten. Och mitt hästliv så klart. Felicia och jag tog oss en shoppingtur förra veckan och gick sedan loss på hennes sadelskåp. Tjooo! Här skulle pimpas, Så kul, helt onödiga pengar, helt onödig tid, men det ger oss en helt underbar känsla när vi sedan öppnar våra skåp! Ja, vi tapetserar, målar om, spraymålar alla detaljer, klär om lådor och boxar, gör egna små takkronor av vad som helst... det blir ett litet mini-vardagsrum för vår utrustning! När höstmörkret kommer tycker vi att det är särskilt mysigt att pyssla tillsammans i stallet, det har ni säkert läst i den här bloggen förrut - pimpar både skåp, utrustning och stall, vi gör tagelarmband, har puts-kvällar och allmänt mys i vårt stallkök.
Jag är tacksam för den fina gemenskap som vi har i stallet.
Felicia´s sadelskåp - nästan klart iallafall!
Själv har jag städat ur all sommarutrustning i skåpet, tvättat och skurat. NamNam´s vinterutrustning har åkt fram, som reflexer och vintertäcken.

Under helgen som gick hade vi tömkörningskurs för Eva Jungmark både lördag och söndag. Eva har själv tränat för Bo Jenå många gånger och hennes tömkörning är ett medel i dressyrträning. Så pedagogisk som hon är, är få tränare förunnat. Jag lärde mig mycket på den här kursen och känner faktiskt att jag kommit en bra bit i min egen tömkörning. NamNam fick vara visningshäst på kursen för att visa på den unga hästen inledningsvis. Sedan visade Eva tömkörning med sin egen häst - det var en annan nivå vill jag lova! Jösses vad användbar tömkörning är! Hennes fina Damen gick i passage på tömmen och samlad trav på medelsvår nivå som om hon inte gjort annat. Häftigt. Själv var jag Eva´s "spring-Kalle" under dessa dagar, fram och fixa första hästen, skritta fram, fixa, lämna över, hämta nästa häst, skritta fram, skritta av den andra, filma lite under kursen, sen ta nästa häst och skritta av.. bra motion, och himla kul! Jag har nog rätt kvalitet för att bli en riktig groom! ;)
NamNam och jag har kommit igång med ridningen sedan hon var sjuk och konditionen börjar arta sig. Så nu är det dax att börja träna igen. Vi skall komma ut i skogen några gånger till denna vecka, få på nya skor på torsdag, och sedan får vi ta till lite träningstid för Eva i dressyr igen.

Dexter i hagen - snygging!
Felicia och Dexter <3
 




















DEXTER!! Den nya unghästen i vårt stall, endast 2,5 år gammal tillhör min medryttare Felicia. En riktig going är han. Lugn och fin i hanteringen. Han tömkörs nu, får prova sadel och träns, Felicia tränar markhantering och ledarskap - han är så lugn och duktig. Så himla kul det är med dessa unghästar!

Ja, på Stall Buar har vi en rolig tid framför oss, med unghästar, kurser och annat som kan göras för att utveckla hästverksamheten. Fler tränare, större bredd, och mycket glädje!

Ride on alla!
Ann-Louise

måndag 1 oktober 2012

Allt gott!

Ja, för Er som undrar... NamNam mår bra igen och läker sina sår! Vi har precis idag njutit en hösttur till havet vid Pannberget och njutit i fulla drag. Pigg och alert igen, jag har saknat hennes "nerv" i ridningen, men nu är den tillbaka. Fortfarande har jag ju svårt att slappna av och åker ständigt till stallet och tittar till henne, för att inte tala om att hjärtat hoppar till varje gång nån från stallet ringer! Samtalen börjar alltid med: - det är inget med hästen! Hahaha!
Om några dagar skall jag ha semester en kort tid och kommer att ägna den mesta tiden med NamNam förstås. Det skall bli skönt att bara kunna koncentrera sig på henne och mig själv.

En annan sak - läste i Strömstads Tidning om Annika Davidsson, fälttävlansryttare, och hennes framtidsplaner och drömmar med sina hästar. Annika har stått i vårt stall, men nu flyttat för att gå ridgymnasiumet i Varberg. En tjej med stor talang, målmedvetenhet och jävlar anama. Denna unga tjej inspirerar även en kärring som mig! Sen är kanske inte just fälttävlan min grej, men man får energi av att följa henne. Lägg hennes namn på minnet - hon kommer till toppen, det är jag säker på. Lycka till Ankan!
Låt oss alla inspireras av varandra, använda varandras erfarenheter och kunskaper, det blir så mycket roligare då!
Jag återkommer snart igen! Ride on alla! /Ann-Louise